Advent 2015

Nu när dagsljuset blir allt sparsammare för var dag, får vi ta till elljus istället, I Linköping blir det Vinterljus, dvs det illuminerade promenadstråket genom staden. I Norrköping blir det Ljusfestival, då tänds även första ljuset i världens största adventsljusstake, Värmekyrkan. Om det blir någon Ljusvandring i Motala har jag ej lyckats få reda på. De övriga orterna vet jag heller inget om.

Ordet advent kommer av latinets adventus som betyder ankomst. Ursprungligen Adventus Domini = väntan på Herrens ankomst. Denna väntetid skulle användas för den 40 dagar långa fastan som föregick alla stora högtider. Under 10 00-talet började fasteperioden kallas advent och kortades till att börja fjärde söndagen före jul.
Första söndagen i advent är även kyrkoårets första dag, i år är det den 29 nov. Bland seder och traditioner i samband med advent är adventsstjärnan den vanligaste. Ursprunget är den stjärna som, enligt Bibeln vägledde de vise männen som sökte efter den nyfödde Judakonungen. Att de var tre står inte i Bibeln. Men vissa bibelforskare anger deras namn till Caspar, Melchior och Balthasar.
Seden med adventsstjärna kommer, som mycket annat av våra seder och bruk från Tyskland, där den ursprungligen var en del i den herrnhutiska traditionen. Herrnhutismen är en ortodox kristen rörelse, känd sedan 1700-talet. Herrnhut (Herrens hatt/beskydd) är en stad i Sachsen Tyskland. Herrnhutsstjärnan är en klotformad stjärna med strålar åt alla håll, den är känd från början av 1800-talet. Seden med adventsstjärnor spreds och blev snart allmän i hela Tyskland.

Till Sverige kom den med Erik och Julia Aurelius som i början av1900-talet satte upp en stjärna i sitt hem. Julia var född i Herrnhut, Erik var född i Åsbo i Östergötland. Den klotformade stjärnan som de hängde upp i sitt hem i Lund spreds till vänner och bekanta, kanske även till Eriks föräldrar i Åsbo.

Allmän i Sverige blev adventsstjärnan först på 1930-talet, det stora genombrottet skedde då Erling Persson (1917-2002) grundaren av HM (Hennes & Mauritz), startade massproduktion av en gul-röd, platt sjuuddiga pappersstjärna, han sålde över 200 000 ex under1940-talet.

Levande ljus av olika slag, har nog alltid använts vid högtid och fest, det har också i alla tider förorsakat mängder av bränder. I och med det elektriska ljusets intåg har brandfaran inte försvunnit men den har blivit avsevärt mycket mindre.

Under advent tänds även många adventsljusstakar med fyra levande, vita ljus i bredd, det tänds ett nytt ljus varje söndag i advent. I Sverige har den seden troligen sitt ursprung i att Ersta diakonianstalt år 1870 började att varje söndag i advent tända ljus i en bordsgran. Adventsljusstaken, med fyra ljus blev även den allmän först på 1930-talet. Den pryddes och pryds fortfarande med den mycket eldfängda renlaven, felaktigt kallad vitmossa, den har förorsakat många eldsvådor. Tänk dej noga för om du använder sådan dekoration i dina ljusstakar.

Eftersom den liturgiska färgen är lila i advent används lila ljus i många länder bl.a. i Norge. I de flesta västerländska kulturerna är adventsljusstaken rund och kallas adventskrans.

Adventsljusstake kallas även den toppformade, med sju elektriska ljus. Det är Oskar Andersson på Philips i Göteborg som kom på idén. Fabriken hade 1929 lanserat en elektrisk julgransbelysning, den blev misslyckad pga. olika elektrisk spänning i städerna och på landsbygden, många brann sönder och reklamerades, av dessa rester gjorde den 25-årige Oskar 1934 den första elektriska adventsljusstaken. Den blev en stor succé för Philips när den introducerades 1939. Nu finns det en i nästan vartenda fönster mot gatan i städerna. Denna svenska sed med adventsljusstake som fönsterdekoration har spridits över världen, främst genom IKEA:s försorg.

Att sätta ljus i fönstret vid jul är en mycket gammal sed, julotteljus. I mitt hem på östgötaslätta på 1920-1930-talen, satte min mormor alltid ett ljus i fönstret på juldagsmorgonen. Jag minns att värmen från ljuslågan smälte isrosorna på fönstrets enkla glasruta.

Adventskalendern måste naturligtvis vara med bland våra adventsseder. För de allra flesta barn skall det nog helst vara flera olika; den i förskolan, den i radio samt den i TV, å’ så förståss den egna i familjen, den som de själva och mamma har klippt, målat, sytt eller tillverkat på annat sätt.

Det finns en historia om hur julkalendern uppstod, i mitten av 1880-talet, när en tysk mamma ville göra tiden fram till jul lite lättare för sin fyraårige son Gerhard. Hon gjorde av en bit färgglad kartong en kalender med tjugofyra kakor på. Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul. Många år senare blev Gerhard Lang delägare i ett tryckeri. Han mindes sin barndoms kak-kalender, vilket inspirerade honom till att vid 1900-talets början, ge ut den första tryckta adventskalendern, någorlunda lik den nuvarande, produktionen fortsatte fram till 1930-talets ekonomiska depression. 1946 lyckades Rikard Sellmer genom kontakt med amerikanska armen återuppta produktionen, hans firma finns fortfarande och är det enda tyska tryckeri som trycker enbart julkalendrar och annat julpynt.

Den första svenska papperskalendern kom 1934. Den var ritad av sagoboksillustratören Aina Stenberg-MasOlle. Motivet var tomtenissar på hennes gård i Dalarna. Den kallades Barnens adventskalender, den såldes av Sveriges Flickors Scoutförbund och trycktes fram till år 1964. Från 1973 utges den i nytryck och säljs fortfarande av scouterna. Numera kallas den bara för Julkalender.

Jaa, nu är det bara att vänta på Tomten.

Hälsar Martin Swärd